...tar det någongång slut?
I natten som var kräktes Jonathan men "bara" en gång. Åt frukost, inga problem.
Jag fick en kort sovmorgon och Martin hade varit uppe ett tag. Arvid tvingade upp han. Arvid hade tydligen skitit ner sig och stora delar av sängen.

Det blev en hel del att tvätta under dagen efter dom här två incidenter och hade även en överfull tvättkorg.

Nu på kvällen satte jag på sista maskinen och kort därefter vaknade Jonathan och kräktes igen i hans säng och igen i soffan.

Tvättkorgen har fyllts på sig igen och jag ligger nu i sängen och hör både tvättmaskinen och torktumlaren arbetar på.
Jag och Jonathan blir hemma imorgon och hoppas han snart mår bättre.

Godnatt//Kristin